Ericson, B. 2010. Två för Sverige nya skalbaggar (Coleoptera) som angriper lärk. – Ent. Tidskr. 131:131-136, 6 sidor.
I artikeln rapporteras om angrepp på lärk i Karlshamn av den för Sverige nya
långhorningen lärkbock Tetropium gabrieli.
Även en för Sverige ny barkborre har hittats på de angripna lärkarna.
I artikeln finns foton på angripna lärkar och på skalbaggarna.
Följande rubriker finns i artikeln:
Fynden
Lärken inget inhemskt trädslag
Lärkbock Tetropium gabrieli Weise, 1905 (Cerambycidae)
Angreppsbild
Ett framtida hot mot lärkplanteringar?
Sydlig grenborre Pityophthorus pityographus (Ratzeburg, 1873) (Curculionidae)
Kännetecken
Utbredning
Biologi
Invandring
Andra skalbaggar som lever på lärk
Tack
Wanntorp, H-E., Ericson, B. & Ehnström, B. 2007. Sparsmakade växtätare: Longitarsus substriatus Kutschera och L. tristis Weise (Coleoptera, Chrysomelidae) två jordloppor nya för Norden. – Ent. Tidskr. 128:93-99, 7 sidor.
Artikeln handlar om de fyra svenska arter av Longitarsus-jordloppor som har markerade pannvalkar.
Alla fyra arterna är sällsynta och rödlistade, två är dessutom nya för Norden.
Efter en kort inledning finns följande rubriker i artikeln:
Jordloppor med "ögonbryn"
Bestämningsnyckel till svenska Longitarsus-arter med pannvalkar.
Rostfärgad myntajordloppa - Longitarsus ferrugineus (Foudras)
Mindre myntajordloppa - Longitarsus lycopi (Foudras)
Gamanderjordloppa - Longitarsus substriatus Kutschera
Toppfrossörtjordloppa - Longitarsus tristis Weise
Tack
Ericson, B. 2004. Skalbaggar från Hässleholmstrakten (Hovdalafältet). – Natur i Göinge. Ny serie. 35:19-23. 5 sidor.
|
|
| Figur 1. Värdefull ekjätte på Hovdalafältet. |
Sammanfattning:
I artikeln rapporteras om skalbaggsfynd från en grov ek (Figur 1) på Hovdala övningsfält i Hässleholms kommun.
Bland annat anmäles fyndet av den för Sverige nya picknickbaggen (Glischrochilus quadrisignatus) (Figur 2).
Följande rubriker finns i artikeln:
Bakgrund
Skalbaggar i bålgetingbon
Hålträd
Svaveltickor
Picknickbaggen (Glischrochilus quadrisignatus)
En värdefull ek
|
Figur 2. Sällsynta skalbaggar funna vid grov ek på Hovdala övningsfält. Från vänster bålgetingkortvinge (Velleius dilatatus), fyrfläckad vedsvampbagge (Mycetophagus quadriguttatus) samt glansbaggen Glischrochilus quadrisignatus. |
Ericson, B. 2003. Fem för Sverige nya skalbaggar från Malmös närnatur (Coleoptera). – Ent. Tidskr. 124:33-39, 7 sidor.
|
| Figur 1. Parkeringsyta vid Västra hamnen i Malmö med gamla Kockumsverkstäder i bakgrunden. På vit sötväppling som växte mellan bilarna togs 8.8 1996 den för Sverige nya viveln Tychius breviusculus Desbrochers des Loges. På årsskott av poppel mellan järnvägen och bilarna var i juni samma år den gröna lövviveln Polydrusus impressifrons Gyllenhal allmän. |
|
Figur 2. Litet närnaturområde i Industrihamnen, Malmö. På den sparsamma vegetationen bland schaktmassorna i slänten mot havet har hittats åtskilliga exemplar av den för Sverige nya nyckelpigan Scymnus rubromaculatus (Goeze). I en starkt uppvärmd kompost vid fläderbusken mitt i bilden påträffades mögelbaggen Migneauxia orientalis Reitter, också ny för Sverige. |
Abstracts:
Five species of beetles are recorded for the first time from Sweden.
Tychius breviusculus Desbrochers des Loges (Curculionidae), Migneauxia orientalis Reitter (Corticariidae) and Scymnus rubromaculatus (Goeze) (Coccinellidae) were found in Malmö in southernmost Sweden.
T. breviusculus was found 1996 on melilot, Melilotus alba, M. orientalis 1997 in a warm compost and S. rubromaculatus 1997 on vegetation near the sea.
Amarochara bonnairei (Fauvel) (Staphylinidae) was found 1999 in clay soil at Alnarp and Dorytomus filirostris (Gyllenhal) (Curculionidae) 2001 on poplar, Populus sp. at Lomma, both places situated near Malmö.
Följande rubriker finns i artikeln:
Inledning
Malmö - en stad med akut brist på närnatur
Insamlingsmetodik
Skalbaggsfynd
Tychius breviusculus Desbrochers des Loges, 1873 (Curculionidae)
Migneauxia orientalis Reitter, 1877 (Corticariidae)
Scymnus rubromaculatus (Goeze, 1777) (Coccinellidae)
Amarochara bonnairei (Fauvel, 1865) (Staphylinidae)
Dorytomus filirostris (Gyllenhal, 1836) (Curculionidae)
Slutord
Tack
Litteratur
Ericson, B. 2002. Inventering av vattenlevande skalbaggar i Snogeröds- och Finnhultsbäckarna i Höörs kommun. – Höörs kommun. 25 sidor.
|
| Snogerödsbäcken, kulvertmynning 2001-10-20 |
|
| Finnhultsbäcken, 2001-10-20 |
Sammanfattning:
På uppdrag av Höörs kommun utförde jag från juni 2001 till september 2002 en inventering av vattenlevande skalbaggar i nedre loppen av Snogeröds- och Finnhultsbäckarna.
De avvattnar ett öppet jordbrukslandskap och mynnar i sydvästra delen av Östra Ringsjön.
Jordbrukets läckage av fosfor och kväve har gjort Snogerödsbäcken känd som en av Sveriges mest övergödda bäckar.
En undersökning av Svenska Naturskyddsföreningen har visat att den också ligger i topp beträffande bekämpningsmedelsrester i vattnet.
Bäckarna visade sig vara synnerligen artrika.
Totalt noterades 94 arter i Snogerödsbäcken och 63 arter i Finnhultsbäcken.
Däremot var de påfallande individfattiga och flertalet arter noterades endast i enstaka eller ett fåtal exemplar.
Vid inventeringen hittades fem rödlistade vattenlevande skalbaggar (Haliplus laminatus, Agabus didymus, Hydroporus obsoletus, Hydraena nigrita och Riolus cupreus).
Ytterst få vattendrag i Sverige kan uppvisa fem rödlistade vattenlevande skalbaggar på en kilometers längd. Dessutom påträffades fyra rödlistade arter som levde i direkt anslutning till bäckarna.
Ringsjön är däremot påfallande artfattig på vattenlevande skalbaggar i de relativt vegetationsglesa avsnitten närmast bäckmynningarna som undersökts.
Ericson, B. 2001. Skalbaggar från Hässleholmstrakten (Ignaberga kalkbrott). – Natur i Göinge. Ny serie. 32:23-28. 6 sidor.
|
| Parti av Ignaberga kalkbrott, med igenväxande kalkgrusslänter. |
Sammanfattning:
I artikeln rapporteras om fynd av sällsynta och rödlistade skalbaggar från Ignaberga kalkbrott i Hässleholms kommun.
Följande hotbild och framtid beskrivs:
Vilket är då det allvarligaste hotet mot ovanstående rödlistade skalbaggar?
Det är lätt att tro att det största hotet utgörs av en expansion av kalkbrottet.
Jag tror tvärtom det motsatta, att det värsta som kan hända är att produktionen upphör och kalkbrottet lämnas att växa igen.
Här har funnits öppna kalkbrott under lång tid, redan Linné berättar från sin skånska resa 1749 om dessa brott.
En skötselplan för området bör därför omfatta nyskapande av vegetationsfria kalkgrusslänter som sedan långsamt växer igen.
Detta sker automatiskt så länge kalkbrytning pågår, men måste beaktas om produktionen skulle upphöra.
Levnadskraven för de rödlistade skalbaggarna är i stor utsträckning okända, de gynnas därför av att det inom området skapas och bevaras en bred mosaik av småbiotoper.
Dessa får gärna begränsas av nyplanterade lövträdsridåer, som ger såväl vindskydd som skugga.
Negativt är en allmän igenväxning med sälg och björk.
Eftersom kalkgrusslänter är en mycket sällsynt miljö i Sverige idag, bör man undvika att i alltför stor utsträckning förstöra de som redan finns genom avfasning och trädplantering.
Följande rubriker finns i artikeln:
Bakgrund
Rödlista
Ignaberga kalkbrott - en värdefull skalbaggsbiotop
Lundbroklöpare (Badister lacertosus Sturm)
Gullrisbock (Phytoecia nigricornis Fabricius)
Alevonota rufotestacea (Kraatz)
Labidostomis longimana (Linnaeus)
Chryselina hyperici (Forster)
Sibinia primita (Herbst)
Medon castaneus (Gravenhorst)
Hotbild och framtid (se ovan)
Ericson, B. 2001. Fynd av för Sverige nya och sällsynta kortvingar inom underfamiljen Oxytelinae (Coleoptera: Staphylinidae). – Ent. Tidskr. 122:99-105.
|
| Fig. 1. Parti av Egeside träsk med Vittskövleån. I sumpskogen till höger hittades den för Sverige nya kortvingen Aploderus caesus (Erichson). |
|
| Fig. 2. Kullrig sandmark med spår av stridsvagnar på Ravlunda skjutfält. I fårspillning hittades här 1994 den sällsynta kortvingen Anotylus pumilus (Erichson). |
Sammanfattning:
I artikeln rapporteras om fynd av tre för Sverige nya kortvingar funna i Skåne:
Aploderus caesus (Erichson), Anotylus mutator (Lohse) och Carpelimus zealandicus (Sharp).
Aploderus caesus är funnen i Egeside träsk (Fig. 1) i östra Skåne, Anotylus mutator i Häckeberga
och Carpelimus zealandicus inomhus i Höör.
Dessutom meddelas återfyndet av den rödlistade (EN) Anotylus pumilus från Ravlunda skjutfält (Fig. 2).
Denna var tidigare endast känd från tre exemplar tagna på Ivö 1941.
Följande rubriker finns i artikeln:
Bakgrund
Aploderus caesus (Erichson, 1839)
Anotylus Thomson, 1859
Anotylus rugifrons (Hochhuth, 1849)
Anotylus mutator (Lohse, 1964)
Anotylus pumilus (Erichson, 1839)
Anotylus saulcyi (Pandellé, 1867)
Anotylus hamatus (Fairmaire & Laboulbène, 1856)
Carpelimus Samouelle, 1819
Carpelimus zealandicus (Sharp, 1900)
Carpelimus impressus (Lacordaire, 1835)
Carpelimus pusillus (Gravenhorst, 1802
Tack
Litteratur
Ericson, B. 1999. Nya fynd av rapsbaggar (Coleoptera: Nitidulidae: Meligethes) med tre för Sverige nya arter. – Ent. Tidskr. 120:117-125.
Sammanfattning:
I artikeln rapporteras om fynd av tre för Sverige nya rapsbaggar:
Meligethes planiusculus (Heer), M. symphyti (Heer) och M. matronalis Audisio & Spornraft.
Meligethes planiusculus hittade jag 10.8 1989 i Malmös utkant.
Den var därefter återfunnen på fler platser i Malmö, men även på Revingefältet i inre Skåne.
Meligethes symphyti var funnen i antal på Hovdalafältet utanför Hässleholm.
Meligethes matronalis var funnen i Höör i mellersta Skåne men också i nordvästra Blekinge.
Dessutom meddelas fynd av de rödlista rapsbaggarna Meligethes atramentarius Förster
och M. haemorrhoidalis Förster från Höörstrakten.
Meligethes anthracinus Brisout de Barneville avföres som svensk,
eftersom det enda exemplaret var felbestämt.
Nya landskapsfynd meddelas för Meligethes tristis Sturm (Västmanland)
och Meligethes bidens Brisout de Barneville (Blekinge).
Ericson, B. 1997. Ett intressant naturområde i södra Småland. – FaZett 10:12-14.
Sammanfattning:
I artikeln rapporteras om skalbaggsfynd i anslutning till Videsjön en utdikad sjö i södra Småland.
Bland fynden kan nämnas dykaren Potamonectes canaliculatus (Lac) och viveln Phytobius olssoni Israelson,
båda nya för Småland.
även den sällsynta jordlöparen Pterostichus aterrimus (Herbst) fanns här.
Ericson, B. 1992. Skalbaggar i grytgångar av grävling. – FaZett 5:26-34.
Sammanfattning:
I artikeln rapporteras om en undersökning av skalbaggar i grävlinggrytgångar. Gryten fanns i tre olika biotoper:
högstammig granskog, bok-björkskog samt ädellövskog.
Dessutom undersöktes ett rävgryt strax intill grävlinggrytet i granskogen.
Bland de påträffade arterna kan nämnas den för Sverige nya kortvingen Phyllodrepa melis Hansen.
Skapad 30 mars 2006
Senast uppdaterad 13 mars 2011