Skapad 31 juli 2007
Senast uppdaterad 1 augusti 2007
Sternö är en halvö sydväst om Karlshamn.
Här finns flera vackra naturområden, men också en myckenhet av förstörd natur.
Över hela halvön hittas små gatstensbergbrott med slaggstenshögar.
På halvön finns också två mycket stora diabasbergbrott, varav det i nordost fortfarande är i full produktion.
Dessutom finns ett havsnära, kvadratkilometerstort bergbrott omedelbart nordväst om halvön.
Båda sprider sitt finaste krosstoft ut över staden med de förhärskande västliga och sydvästliga vindarna.
I nordväst ligger det E.ON-ägda Karlshamnsverket, ett oljekraftverk med tre aggregat,
som när alla är i gång kan producera 1040 MW, dvs nästan lika mycket el som de två kärnkraftsaggregaten O1 och O2 i Oskarshamn.
Inte ens under de kallaste vinterdagarna körs dock mer än ett aggregat -
bättre att öka vinsten genom att låta bristen på el höja elpriserna och skrämma konsumenterna med elbristspöket.
Intill kraftverket finns anläggningen för omvandling av växelström till likstöm,
för överföring av el till Polen och därmed kontinenten med dess högre elpriser.
I nordväst finns också stadens avloppsreningsverk.
Här vid Munkahusviken fanns också stadens unika gamla rådhus, flyttat hit från torget.
Tyvärr uppeldat av brandkåren för att ge plats åt all infrastruktur.
I norr finns också en tipp för schaktmassor som slutade användas för några år sedan.
Förra året var den extremt blom- och dagfjärilsrik, bland annat fanns här ängssmygare, mindre tåtelsmygare och silversmygare.
Bland växter kan nämnas bolltistlar, kungsmynta, bergmynta, backvial, sötvedel
men också förvildade trädgårdsväxter som jag ej klarat av att identifiera.
På Sternö har jag hittat flera intressanta skalbaggar.
Tornbaggen Mordellistena acuticollis är rätt allmän på åkertistlar.
Den liknar M. parvula men har bara en sporre på bakskenbenen.
På löktrav som växer skuggigt är viveln Ceutorhynchus alliariae vanlig.
Den går även att sålla fram vintertid i anslutning till löktravbestånd.
Ett annat intressant fynd är öronviveln Otiorhynchus mastix.
Mitt exemplar saknar flygvingar och jag förmodar att den kommit in med importerat växtmaterial.
I juli 2007 fann jag långhorningen sidenblombock.
Vid besök i nordväst bör man tänka på att området är kameraövervakat, och att säkerhetsvakter kan dyka upp.
Kvaliteten på den inskannade kartan blev låg, kartan finns att köpa på
Stigmännens hemsida under
benämningen Kust- och fritidskartan 2005.